Vårterminen 2006.

Syftet med kandidatuppsatsen är undersöka om kommunens förtroendevalda kommunrevisorer behövs, eller om det skulle vara möjligt att de sakkunniga biträdena tar sig an all kommunal revision.För en fungerande kommunal revision behövs både de förtroendevalda kommunrevisorerna och de sakkunniga biträdena.Dock behöver det struktureras upp vem det är som skall göra vad..

Sedan Internet förändrade hur världen kommunicerar har den teknologiska utvecklingen i dess kölvatten och i synnerhet de sociala medierna inneburit ett paradigmskifte i vår vardagliga kommunikativa verklighet. Även organisationer har hakat på utvecklingen. Men för många råder ovisshet om hur sociala medier påverkar deras verksamhet. I synnerhet våra svenska myndigheter som har att förhålla sig till offentlighetsprincip, yttrandefrihet och ett genomgående medborgarperspektiv. Mot denna bakgrund ville vi undersöka hur sociala medier påverkar arbetet med samhällskommunikation inom en kommunal förvaltning.

SammanfattningC-uppsats i Arbetsvetenskap, Högskolan i Halmstad, Vt 2009Titel: Att anställa i statlig myndighet ? en beskrivning av hur rekryteringsprocessen ser ut i en offentlig organisationFörfattare: Frida Andersson och Ida JohanssonHandledare: Tomas BerggrenEn statlig myndighet måste vara extra noggrann med att alla steg i processen utförs på ett sakligt och objektivt sätt då rekryteringsprocessen är offentlig och alla anställningar måste göras på saklig grund. Syftet med studien är att beskriva hur offentlighetsprincipen och förtjänst och skicklighet påverkar beslutfattande och urvalsmetoder i en statlig myndighetsrekryteringsprocess. Vidare är syftet att jämföra rekryteringsförfarandet på myndigheten med de rekryteringsmodeller och den forskning som finns om ämnet. Studien bygger på en kvalitativ undersökning och det har genomförts fem halvstrukturerade intervjuer med personalspecialister på en statlig myndighet.

Syftet   med   studien   är   att   undersöka   hur   anställda   på   en   statlig   myndighet   upplever   säkerhetsarbetet,   säkerhetsnivån,   samt   om   de   anställda   upplever   ett   säkerhetsklimat.   Insamling   av   data   har   skett   genom   semi-­??strukturerade   intervjuer   med   sex   stycken   anställda   på   en   statlig   myndighet.   För   analys   av   insamlad   data   har   teorier   om   organisationskultur  och  symbolisk  interaktionism  använts,  samt  ett   ramverk   som   integrerar   säkerhetskultur   och   säkerhetsklimat   med   Scheins   tre   kulturella   nivåer   En   diskussion   om   när   människor   i   olika  arbetsgrupper  skapar  olika  klimat,  tar  upp  problematiken,  när   en   arbetsgrupp   värderar   och   har   andra   attityder   gentemot   säkerhetsarbetet   och   säkerhetsnivån,   än   andra   arbetsgrupper.   Resultatet   tyder   på   att   arbetsgrupper   har   skiljande   upplevelser   av   säkerhetsarbetet   och   säkerhetsnivån   på   arbetsplatsen,   och   visar   på   möjligheten  av  flera  säkerhetsklimat  i  organisationen. .

SammanfattningSyftet med den här studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal äldreomsorg ser på sin profession med tyngdpunkt på eget yrkesval, vad som får dem att stanna kvar, synen på yrkesrollen och vad som förväntas befrämjaStudien har genomförts som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade att yttre omständigheter gjorde att sjuksköterskorna valde att arbeta med äldreomsorg..

Uppsatsen hade som syfte att belysa om kommunal fritid behövs. Undersökningen bestod av samtal med fyra fritidschefer på deras fritidskontor. Samtalen tolkades hermeneutiskt och analyserades med Faircloughs kritiska diskursanalys (Winter Jørgensen & Philipps, 2000). Som teori utgicks från Habermas diskursteori (Habermas, 1995). Analysen visar att kommunal fritid är stadd under stark förändring och har gått från "inte" till att "vara".

AbstractTitel: Med uppdraget i alla kanaler -Institutionell logik för strategisk kommunikation på svenska statliga myndigheterFörfattare: Ulf NylénKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp, MK 2500Termin: Vårterminen 2014Syfte: Syftet uppsatsen är att identifiera tre grundelement i den institutionella ordningsom styr den institutionella logiken strategisk kommunikation på svenska statligamyndigheter. Med utgångspunkt i neoinstitutionell organisationsteori och Thorntons(et al. 2012) interinstitutionella system formuleras tre forskningsfrågor:1. Var hämtar den strategiska kommunikationen på en statlig myndighet sin legitimitet?2.

Uppsatsen syftar till att jämföra hur förbunden Kommunal och Metall har debatterat och agerat kring arbetstidsförkortning mellan 1988 och 2003. Båda förbunden har haft Landsorganisationens (LO) mål om trettiotimmarsvecka som vision. Kommunal består till största delen av deltidsarbetande kvinnor, medan Metalls medlemmar domineras av heltidsarbetande män. Medlemmarnas argument för arbetstidsförkortning att det skapar fler jobb, förbättrar hälsan, samt ökar jämställdheten har analyserats. Förbunden har valt att agera olika i frågan om arbetstidsförkortning, där Metall har infört arbetstidsförkortning i form av en arbetstidsbank, medan Kommunal under våren 2006 slopade kravet på sextimmarsdag..

För att möta de effektiviseringskrav som ställs på kommunal sektor ser kommuner till alternativa driftsformer för delar av organisationen. Bolagisering av kommunal verksamhet är något som har ökat de senaste åren för att möta kommunernas ökade krav. Syftet med studien är att öka förståelsen för bolagisering av kommunal verksamhet. Detta genom att identifiera centrala faktorer samt positiva och negativa aspekter med bolagisering av kommunal verksamhet. För att besvara syftet utfördes kvalitativa intervjuer med aktörer inom förvaltningar och kommunalägda bolag, detta för att belysa aktörernas egna upplevelser av bolagisering.

Uppsatsen underso?ker fackfo?rbundet Kommunal som en opinionsbildande akto?r. Utga?ngspunkten a?r att det fra?mst a?r massmedier som a?ger dagordningsmakten i samha?llet. Mediestrategier a?r da?rfo?r en viktig del av det opinionsbildande arbetet.

Jag har studerat Gatukontoret i Malmö stad och dess projektorganisation. Syftet är att studera vilka styrförutsättningar som är gäller för en projektorganisation i kommunal förvaltning samt att analysera hur dessa styrförutsättningar påverkar projektstyrningen. Jag har använt en kvalitativ metod, där jag har besökt Gatukontoret och utfört muntliga intervjuer med medarbetarna där. Mina slutsatser är att Gatukontoret organisationsstruktur är en viktig styrförutsättning samt det faktum att det är en kommunal organisation. Bland annat genom ansvarsfördelning och ledningens filosofi etableras viktiga styrförutsättningar..

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader gällande medarbetarskap, arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse mellan kommunal och privatanställda gymnasielärare. Enkätundersökningen (N = 88) genomfördes i en kommunal och en privat gymnasieskola. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kommunal och privatanställda lärare i följande dimensioner: övervakning, samarbete, engagemang, extern reglering, tillfredsställelse med arbetskamrater och tillfredsställelse med chefen. Dessa dimensioners relevans och resultatets validitet diskuteras..

Föreliggande uppsats är en analys av Norrköpings kommuns, och till viss del regionen Östergötlands, strategier och åtgärder för minskat växtnäringsläckage från jordbruksektorn. Jag använder mig av en modifierad SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats), för att ur ett kommunalt sammanhang ta fram styrkor och svagheter inom den kommunala organisationen och möjligheter och hot för densamma i en regional kontext. Analysen har belysts ur ett tvärvetenskapligt perspektiv i syfte att öka förståelsen för arbetet kring det nationella miljömålet"Ingen Övergödning"och de problem, implicit såväl som explicit, som kan dyka upp när naturvetenskap och samhällsvetenskap skall samordnas. Då en icke tvärvetenskaplig analys kan ha svårigheter att hantera de faktorer som inte kan eller innebär svårigheter att kvantifieras har denna tvärvetenskapliga analys stora möjligheter att hantera en sådan situation. Resultatet indikerar på att ett långsiktigt perspektiv måste antas och att detta kräver att den kommunala samordningen mellan rollerna som myndighet, verksamhetsutövare och organisation ökar.

Det står skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar målen ska ett åtgärdsprogram upprättas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om åtgärdsprogram när det först introducerades i SIA-utredningen och hur det används i dag i friskola och kommunal skola.Vi har gjort en mindre kvantitativ enkätundersökning, och har skickat ut enkätfrågor till tio fristående grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner.Vi har även frågat om åtgärdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville också undersöka och jämföra om användningsområdet är olika i fristående grundskola kontra kommunal grundskola.Resultatet är att det tycks användas lika mycket inom båda skolformerna och är ett pedagogiskt arbetsverktyg. Åtgärdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite på vilka som utarbetat det men trots det tycks innehållet vara relativt lika..